Hjärnan är, genom sitt belöningssystem, skapad för att motivera oss att göra saker som känns bra. Det är det som har gjort att vi vandrat långa sträckor för vatten eller riskerat livet under jakt för att skaffa mat. Mitt eget liv utspelar sig ljusår från grottmänniskans, men ändå är vi så lika. Följande skulle kunna vara ett utdrag ur kommande självbiografi:
"Varannan fredag under några sommarlov spände jag GB:s söndervikta flygblad på pakethållaren och cyklade de åtta kilometerna till Varmvattnet. Plastremmarna som pappa spänt fast mot framhjulet smattrade, studsade mot glesbygdens tystnad. Jag ökade farten precis innan sista krönet och sladdade i gruset. Glassbilen var punktlig. Chauffören krånglade sig ur hytten med sin stora mage och minuterna senare stod jag och skalade min glass som om det vore jordklotets sista banan."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar